Relationen mellan Turkiet och Israel är ett typiskt exempel på hur en oenighet kan utvecklas till en konflikt som i sin tur utvecklas till en riktigt infekterad relation. Så går det om man bara låter det ske och inte låter sig försonas.
Man kan ha olika åsikter när det gäller Israels agerande i samband med Ship to Gaza, men att reagera som Turkiet nu gjort lär inte ska göra saken bättre. Ibland måste man helt enkelt acceptera att det ligger till som det ligger till och lämna saken bakom sig. Det som nu sker är att en gammal oenighet infekterar relationen mellan Turkiet och Israel helt och hållet.
Denna infekterade relation lär inte ska öka stabiliteten i regionen heller, utan kan i värsta fall öka instabiliteten i hela regionen. Nu säger Turkiets premiärminister Erdogan att man kommer att sätta in krigsfartyg för att eskortera framtida hjälpsändningar till Gaza. Hur seriöst detta uttalande är är svårt att säga. Däremot kan man konstatera att om Turkiet faktiskt skulle sätta in krigsfartyg för att eskortera framtida hjälpsändningar till Gaza så är det mycket allvarligt.
För var och en med ens ett litet uns av förmåga till logiskt tänkande borde det framstå som helt klart att Israel måste hålla koll på vad som kommer in i Gazaremsan så att inga vapen smugglas in i remsan och inte heller material som kan användas till att tillverka vapen eller bygga terroinfrastruktur som till exempel bunkrar. För några veckor sedan avfyrades över 150 raketer från Gazaremsan in i södra Israel. Israel kan helt enkelt inte tillåta att fartyg anlöper hamnar i Gazaremsan. Detta skulle kunna utnyttjas av terrorister för att smuggla in vapen. Vill man av någon anledning skicka hjälpsändningar till Gaza fungerar detta utmärkt via gränsöverångar på land. Det är inget Israel motsätter sig.
Man kan bara fantisera hur det skulle gå om Turkiet eskorterade hjälpsändningar havsvägen till Gazaremsan. Måtte detta aldrig ske.
Igår, den 5 juli 2011, rapporterades att staden Misrata i Libyen inte längre är helt belägrad av regimen och att hjälpsändningar nu når den plågade staden. För några månader sedan har den kallats för ”ett helvete på jorden”. Bistånd har sporadiskt nått staden från havet, men nu har FN:s matprogram WFP sjösatt en regelbunden färjetrafik som ska avgå en eller två gånger i veckan. Den första båten kom fram den 1 juli och hade med sig en ambulans, en bil för avloppsreparationer och en bil lastad med mediciner och sjukvårdsutrustning.
För första gången har representanter för flera delar av FN kunnat nå de sargade västliga Nafusabergen som plågas av hunger, törst och brister på medicin. Reem Nada, talesperson för WFP, säger att de hoppas kunna nå området oftare och att människorna där behöver allt.
Allt detta sker medan Ship to Gaza frenetiskt försöker nå fram till Gazaremsan, där varken hunger, törst eller brist på medicin råder (länk 1, länk 2). För några veckor sedan rapporterades dessutom att 6 miljoner människor hotas av svält i Nordkorea och att FN vädjat om akut ekonomisk hjälp för att undvika en humanitär kris. I Gazaremsan finns det säkert misär och nöd på sina håll, men det beror först och främst på Hamasregimen.
I Syrien fortsätter regimen att skjuta ihjäl folk. Ett exempel på brutaliterna som sker där är en man som gripits och anklagats för att ha filmat demonstrationer med sin mobiltelefon. Han fördes tillsammans med 25 andra män till häktet där han hängdes upp och utsattes för elchocker. Förhöraren frågade varför han vill att regimen ska falla. Då svarade mannen att det inte är det de vill, utan att de bara vill ha sin frihet. Så fort han hade sagt det kom slagen från alla håll.
Övergreppen (mord, tortyr och godtyckliga gripanden) som syriska myndigheter begått mot sin egen befolkning är omfattande och grova. Amnesty kallar dem brott mot mänskligheten. Biträdande chefen för Nordafrika och Mellanöstern Philip Luther säger att Amnesty vill att FN:s säkerhetsråd anmäler övergreppen till Internationella brottmålsdomstolen, precis som med Libyen.
Ett obestridligt fakum är att tusentals raketer och granater har skjutits från Gazaremsan under det senaste årtiondet och nya raketsvärmar skickas över till Israel med jämna mellanrum. Således råder ett krigstillstånd mellan Israel och Hamas och därför har Israel all rätt att inspektera det som förs in i Gazaremsan för att förhindra att vapen smugglas in. Men Ship to Gaza -folket bortförklarar allt detta.
I debatten i Gomorron Sverige bortförklarar Ann Ighe Hamas roll i allt detta hela två gånger, nämligen vid 03:04 och vid 05:02. Hon menar att det inte råder något krigstillstånd och hon ser tydligen inte heller att Hamas har en roll i hur befolkningen i Gaza har det. Ship to Gaza -folket bortser medvetet från allt detta för att kunna hävda att man har rätt att åka direkt till Gaza. Detta är hyckleri. Men som bekant: vänstern vill inte kännas vid fakta.
Tusentals raketer och granater. Ja, det är vad som regnat i södra Israel under de senaste 10 åren. Från Gazaremsan. Så borde inte Israel alltså kolla lite vad som kommer in i Gaza?
Men folk tycker att det är olagligt att Israel kollar lite vad som kommer in i Gaza. Orsaken till varför det görs tar man inte fasta vid. Och man tar inte fasta vid att det att Israel håller koll på vad som kommer in i Gaza är en åtgärd som vidtas som en följd av att raketer och granater skjuts och har skjutits därifrån. Allting blir helt uppochnedvänt. Det är inte själva grundproblemet man tar fasta vid och ser som ett problem, utan åtgärden man vidtagit för att undanröja själva grundproblemet. Så märkligt är det. Men detta är typiskt när det gäller konflikten mellan Israel och dess grannar.
Kanske nedanstående videoklipp kan bringa lite klarhet i denna förvirring som verkar vara mer eller mindre total. Om man inte förstår saken kan det också hjälpa att läsa listan.
Sex miljoner människor hotas av svält i Nordkorea. FN vädjar om akut ekonomisk hjälp. Annars blir det en humanitär kris.
Men Mankell & Co seglar inte till Nordkorea utan till Gaza där där det inte råder någon humanitär kris och där det inte heller finns någon risk för svält.
I Syrien slaktas människor för att de protesterar, men i FN:s råd för mänskliga rättigheter fokuserar man inte på det utan på Israel.
Den som följt med den israelisk/arabiska-konflikten har inte kunnat undgå att märka att Israel utsatts och utsätts för ett förakt. I många fall kan man tala om ett hat. Det är tydligt att också Gazaflottan är en del av detta förakt.
Man kan inte segla direkt till Gazaremsan, vilket jag redan skrivit om ett par gånger. Enligt tidigare avtal med palestinierna är det Israel som kontrollerar havsgränsen till Gaza. Allt bistånd kan transporteras landvägen till Gaza via de gränsövergångar som finns, men Gazaflottan nonchalerar detta och envisas med att segla till Gaza havsvägen.
Israel måste helt enkelt kontrollera allting som kommer in i Gazaremsan och därför kommer inte Israel att tillåta att flottan tar sig till Gaza havsvägen. Man kan förstås undra varför Israel inte en gång kunde göra det, men här måste Israel stå principfast eftersom man kan anta att svärmar av liknande flottor annars kommer att börja segla till Gaza med jämna mellanrum om Israel frångår denna princip.
Nu meddelas att den islamistiska organisationen IHH inte kommer att delta i årets flotta, vilket är bra. Men en stor del av problemen kvarstår ändå. Vi får hoppas att allting går lugnt till detta år och att ”fredsaktivisterna” inte kommer att stå med metallrör och knivar i högsta hugg, vilket de gjorde förra året.
Man kan förstå att en del föraktar Israel, men det allra värsta är att helt ”vanliga” människor t.ex. här i Sverige inte förstår problemen med denna Gazaflotta utan ställer sig helt okritiska till den. Detta är ett stort problem eftersom man då själv blir en del av detta problem. Så gott folk: ni som ställer er positiva till Gazaflottan, tänk om!
Det bör upprepas att det inte råder någon humanitär kris i Gaza och att det mesta släpps in. Situationen i Gaza är säkert svår i många avseenden, men det beror på Hamasregimen. Under det senaste årtiondet har tusentals granater och raketer skjutits från Gazaremsan in i södra Israel. Gazaflottans organisatörer säger att deras syfte är att bryta Israels blockad av Gazaremsan. Men eftersom det inte råder någon humanitär kris i Gaza och eftersom det mesta släpps in, vad är det då som man egentligen är ute efter att bryta? Man borde tydligt kunna se igenom vad deras syfte egentligen är: att provocera Israel.
Denna månad ska ett antal skepp segla mot Gaza igen. Det är inga problem med att skicka hjälp till Gaza om man så vill. Självklart är detta också helt okej enligt Israel. Men frågan är på vilket sätt detta görs och VEM som gör detta.
Nyckelordet är RESPEKT. Ett obestridligt faktum är att Israel befinner sig i ett krigstillstånd med Hamas och de andra terroristorganisationerna som härjar i Gaza. Tusentals raketer och granater har skjutits därifrån under det senaste årtiondet. Av denna anledning bör Israel helt enkelt hålla lite koll på det som kommer in i Gaza. Därför vill inte Israel att man seglar direkt till Gaza, utan att man styr mot Ashdod i stället. Därifrån transporteras allting landvägen till Gaza i stället. Det stora problemet är att Ship to Gaza inte respekterar detta, utan ämnar segla direkt till Gaza. Självklart är det då på Ship to Gazas ansvar att man gör så.
Folk har fastnat för det internationella vattnet och därför finns det skäl att kolla vad Wikipedia har säga om det:
According to the San Remo Manual on International Law Applicable to Armed Conflicts at Sea, 12 June 1994, a blockade is a legal method of warfare at sea, but is governed by rules. The blockading nation must publish a list of contraband. The manual describes what can never be contraband. Outside this list, the blockading nation is free to select anything as contraband. The blockading nation typically establish a blockaded area of water, but any ship can be inspected as soon as it is established that it is attempting to break the blockade. This inspection can occur inside the blockaded area or in international waters, but never inside the territorial waters of a neutral nation. A neutral ship must obey a request to stop for inspection from the blockading nation. If the situation so demands, the blockading nation can request that the ship divert to a known place or harbour for inspection. If the ship does not stop, then the ship is subject to capture. If people aboard the ship are resisting capture, they can be attacked. (Källa: Wikipedia)
Vad är det som är fel med Ship to Gaza? Jo, felet är att de inte lyssnar på Israel. Man behöver nödvändigtvis inte ha samma uppfattning som Israel, men man bör i alla fall lyssna på vad landet har att säga. Kommunikation och utbyte av information i båda riktningarna är ett måste för all mänsklig interaktion i denna värld.
Vad har då Israel att säga? Jo: det är okej med hjälpsändningar till Gazaremsan, men de kan inte transporteras direkt till Gazaremsan, utan måste transporteras till en israelisk hamn varifrån de sedan, efter att de kontrollerats, transporteras till Gazaremsan landvägen.
Men detta lyssnar inte Ship to Gaza till. De struntar i detta.
Det är fel med Ship to Gaza också på många andra sätt, men detta är det grundläggande felet. De är inte i första hand ute efter att hjälpa befolkningen i Gazaremsan, utan de är ute efter att provocera Israel.
fredsprocessen 
Senaste kommentarer