Mellanöstern, Israel, Palestina.

Fredsförhandlingar, våld, terror.

Apartheid, ockupation, förtryck.

Demonstrationer, Palestinagrupper, Gazaflottor.

Israellobby, propalestinism och proisraelism.

Antisemitism, fascism och islamofobi.

Debatter, dokumentärer, blogginlägg.

Säg ”Israel” och det börjar garanterat snurra!

Det judiska folket är ett folk, inte en grupp människor med en gemensam religion. Detta har modern genetisk forskning kunnat bevisa.

Det judiska folket är en del av ursprungsbefolkningen i Mellanöstern och Nordafrika. Det har nämligen bott judar i länderna i Mellanöstern och Nordafrika under mycket lång tid. Således borde de väl också ha rätt till ett eget land där, eftersom araberna – som också är en del av ursprungsbefolkningen där – uppenbart har denna rätt. De har ju nämligen flera länder.

Det fanns ett beslut om att ett hemland för det judiska folket skulle grundas i ett område som kallas Palestina – utan att det skulle påverka dem som redan bodde där. Palestina är inget land – det har aldrig funnits något land som heter Palestina. Är du av annan åsikt, berätta gärna namnen på detta lands statschefer samt namnet på landets valuta. Jag är mycket intresserad av att höra.

Palestina är en del av det landområde där det Osmanska riket fanns. Men det Osmanska riket slutade existera och många nya länder bildades på området där detta Osmanska rike fanns. Israel är bara ett av dessa länder. Andra länder är t.ex. Libanon, Syrien, Jordanien, Irak o.s.v.

Det område som skulle bli ett hemland för det judiska folket delades dock i två delar och man bildade ett helt nytt land av den östra delen. Detta land är Jordanien. Nu kvarstod alltså bara den västra delen för ett judiskt hemland – mycket mindre än den östra.

Araberna som bodde i den västra delen gillade inte att ett judiskt hemland skulle skapas. Herrarna i FN rekommenderade därför att detta område ytterligare skulle delas i två delar, så att det blev en judisk och en arabisk stat. Judarna godkände detta, men araberna gjorde det inte.

De omkringliggande arabländerna startade ett krig mot den judiska delen som hade utropat sig självständig och hade döpt sig själv till Israel. Israel vann kriget. Mellan 1948 och 1967 kontrollerades Gazaremsan av Egypten och Västbanken av Jordanien.

År 1967 gjorde Israels arabgrannar truppförflyttningar till Israels gränser och de förde en hotfull retorik. Det blev ett krig och Israel vann även denna gång. Efter kriget var det Israel som kontrollerade både Västbanken och Gazaremsan. Israel ville förhandla om fred men arabstaterna träffades i Khartoum, Sudan för ett toppmöte där man kom överens om ”3 nej”: nej till fred med Israel, nej till erkännande av Israel och nej till förhandlingar med Israel.

Mellan 1948 och 1967 var det inget egentligt snack om en palestinsk-arabisk stat. ”Det gick inte eftersom Västbanken och Gazaremsan var ockuperade av Jordanien respektive Egypten”, säger samma människor som nu påstår att Västbanken och Gazaremsan ockuperas av Israel men samtidigt ändå kräver en palestinsk-arabisk stat omedelbart. Frågan är varför det ska gå nu när Västbanken och Gazaremsan är i israelisk kontroll när det inte gick då de var i jordansk respektive egyptisk kontroll. Men som sagt: när man säger ”Israel” så verkar en del tappa förnuftet.

De palestinska araberna är ett utnyttjat folk som har lidit mycket och de behöver absolut människor som jobbar för deras sak. Man säger att de behöver frihet och rättigheter och att de kämpar för detta och att de kämpat länge. Men vad menar man med detta egentligen? Under 1970- och 1980-talen kunde de palestinska araberna röra sig fritt i hela Israel nämligen.

Under 1990-talet grundades den palestinska myndigheten och de palestinska araberna fick självstyre. Således fick de mera frihet och mera rättigheter. De palestinska araberna skulle erkänna Israels rätt att existera, upphöra med terrorism, se till att terrorister avväpnas och hindras i sin verksamhet, samarbeta med Israel för att få fast dem samt gå in för fredsfostran i skolorna. Men det blev en andra, blodig intifada.

År 2005 drog sig Israel ur Gazaremsan och således fick de palestinska araberna mera frihet och mera rättigheter. Men raketbeskjutningen från Gazaremsan ökade efter detta.

Frihet och rättigheter för de palestinska araberna. Ja. Men varför blir det alltid våldsammare så fort Israel ger mera frihet och rättigheter till dem?

”Israel förtrycker de palestinska araberna.” Jasså. Men under 1990-talet grundades den palestinska myndigheten och de fick självstyre. Förtryck? Och år 2005 drog sig Israel ur Gazaremsan. Förtryck?

Jag vill inte påstå att Israel skulle vara perfekt. Detta borde vara en självklarhet för det finns inga perfekta länder. Men jag vill påstå att Israel gjort mycket för att ge de palestinska araberna frihet och rättigheter.

”Sätta press på Israel”. Jasså. Vad ska Israel göra med den pressen, då landet hittills faktiskt samverkat till att ge de palestinska araberna mera frihet och mera rättigheter, men det har blivit våldsammare varje gång? Trots detta är det fortfarande mera frihet och mera rättigheter för de palestinska araberna som gäller. Israel förtrycker ju dem! Men om de en gång vill ha mera frihet och mera rättigheter, varför blir det våldsammare varje gång då? Ska Israel faktiskt fortsätta ge mera frihet och rättigheter ändå, eller har Israel rätt att någon gång säga: ”Nej, stopp! Nu räcker det! Vi har flera gånger gett er mera frihet och mera rättigheter, men varje gång har det blivit våldsammare. Vad är det ni egentligen vill? Om ni verkligen vill ha mera frihet och mera rättigheter får ni faktiskt se till att det inte blir våldsammare varje gång!”

Mera frihet och mera rättigheter för de palestinska araberna. Men mera våld varje gång. Ingen kritik mot den palestinska sidan, däremot mot den israeliska. Ingen press på den palestinska sidan, men däremot på den israeliska.

Det är ju vad jag säger: säg ”Israel” och en del verkar tappa förnuftet.

http://www.svd.se/opinion/kolumnister/vad-sade-hitlers-man-i-jerusalem_6255014.svd