Irrvägar och snurrigt tänkande

Lämna en kommentar


På fredagskvällen stormade ett gäng demonstranter Israels ambassad i Kairo. Det som kunde ha slutat mycket värre, slutade ändå väl. Själva händelsen är dock oroväckande och visar klart och tydligt något som varit uppenbart redan länge: det handlar inte bara om en konflikt mellan Israel och palestinierna, utan det finns också en konflikt mellan Israel och dess övriga grannar. Alltför ofta utmålas konflikten som om den bara bestod av den delen som utspelar sig mellan Israel och palestinierna, men i verkligheten handlar det om en enda konflikt, men att denna konflikt har två dimensioner.

Det finns en grupp människor som har ett djupt intresse för denna konflikt, men som för det första lyckas svänga allting uppochned och för det andra bara ser en israelisk skuld och ett israeliskt ansvar i allting och aldrig ser någon arabisk-muslimsk skuld/något arabiskt-muslimskt ansvar. Detta visar sig också i och med detta illdåd mot den israeliska ambassaden: händelsen urskuldas eftersom den ses som en konsekvens av hur Israel har behandlat palestinierna. Vilka anti-israeliska illdåd som helst får äga rum – oberoende hur grymma och vedervärdiga de är. Man kommer inte ens på tanken att fördöma det som sker eller att kritisera det som sker. Det enda man gör är att man stryker medhårs. Man urskuldar allting. Araber/muslimer har all rätt att handla hur som helst för Israel har ju behandlat palestinierna så illa. Därför kan de inte handla på annat sätt.

Här blir det totalt fel på åtminstone två sätt:

  • Oberoende hur fel man anser att Israel behandlat palestinierna är det inte rättfärdigat att storma israeliska ambassader, bränna israeliska flaggor och demonstrera med plakat med antisemitiska budskap.
  • Man tar inte i beaktande att Israel gjort mycket för palestinierna och att de inte har det så svårt som många gärna vill få det att låta.

Att en och annan arab/muslim tänker snurrigt är något som går att förstå då anti-israeliska och anti-judiska budskap är vanliga i den arabisk-muslimska världen. Däremot är det totalt obegripligt att folk i västerländska demokratier tänker snurrigt. Ett exempel är en gästkrönika i Eskilstuna-Kuriren. I krönikan finns inte ens en liten gnutta kritik mot att demonstranterna stormade Israels ambassad och brände israeliska flaggor, utan allting urskuldas för att ”Israel ockuperar Palestina”! Det blir fel redan från första början då rubriken för gästkrönikan är ”Israel fortsätter bränna broar”. Här blir allting helt uppochnedvänt. Är det faktiskt Israel som är den som bränner broar? Var det inte egyptiska demonstranter som härjade vid den israeliska ambassasaden? Vem är det egentligen som bränner broar?

Att så här verklighetsfrånvända, uppochnedvända och ensidiga resonemang förekommer är i sig tragiskt och problematiskt, men än mer problematiskt är att resonemang av detta slag är vanligt förekommande i media. Detta påverkar självklart hur folk tänker när det gäller konflikten mellan Israel och dess grannar. I Sverige finns det ett stort intresse för denna konflikt, men problemet är att denna grupp som tänker verklighetsfrånvänt, uppochnedvänt och ensidigt också hörs och syns mycket. Folk har utnämnt sig till experter och talar verklighetsfrånvänt, uppochnedvänt och ensidigt om saken. Israel är inte perfekt, men landet har gjort mycket för palestinierna. Att det palestinska ledarskapet sedan inte väljer att stävja terrorismen utan låter den förekomma i sina territorier så att den drabbar Israel är inte Israels fel. Israel drog sig ur de arabiska byarna och städerna på Västbanken och i Gazaremsan under 1990-talet så att största delen av de palestinska araberna kom under ett självstyre. Vissa ser dock detta som att ”Israel behandlar palestinierna illa” och rättfärdigar därför att egyptier stormar ambassader och bränner israeliska flaggor. Tänker man så har man hamnat på irrvägar. Dessa irrvägar är dock inte ovanliga i Sverige varför bloggar som t.ex. denna är nödvändiga. Hade allting stått rätt till skulle t.ex. denna blogg vara överflödig.

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 HD1 HD2 GP1 GP2 GP3 Svt1 Svt2

Annonser

Egyptens och Hamas närmande utgör ett allvarligt hot

7 kommentarer


”De två starka politiska krafter som formerar sig allt tydligare på den egyptiska politiska scenen är de mest bakåtsträvande man kan tänka sig: krigsmakten under ledning av Högsta militärrådet samt det fram till nu mestadels förbjudna Muslimska brödraskapet (MB)”, skriver Per Jönsson i en recension av Per Björklunds bok ”Arvet efter Mubarak. Egyptens kamp för frihet” på DN.se den 18 juli.

Det finns tecken som tyder på att Muslimska brödraskapet kommer att få mera makt i och med de kommande valen, vilket inte bådar gott för det egyptiska folket. Men händelserna i Egypten har också en inverkan på Egyptens grannland Israel.

Hamas är en förgrening av det Muslimska brödraskapet, vilket också nämns i Jönssons recension. Egyptens relation med Hamas har förändrats sedan Mubarak avsattes. IDF (Israels försvarsmakt) tror att Hamas har smugglat in tre gånger mera vapen sedan den egyptiska revolutionen än vad som smugglades in under hela 2010. Bland dessa vapen finns luftvärnsmissiler och pansarvärnsrobotar, som den rysktillverkade Kornet-missilen som träffade en skobuss tre månader sedan. Militärstyret i Egypten blundar för den växande insmuggligen av vapen till Gazaremsan. Militärstyret har inte heller längre kontroll över Sinai och de beduinstammar som finns där. Det närmande som skett mellan Egypten och Hamas tros bero på de kommande valen i Egypten och en önskan av det nuvarande ledarskapet att liera sig själv med det Muslimska brödraskapet, vilket alltså antas få mera makt i och med valen.

Denna utveckling bådar inte gott för det frihetssträvande egyptiska folket och det närmande som skett mellan Egypten och Hamas utgör ett allvarligt säkerhetshot mot Israel. De arabiska revolutionerna som hyllats ser ut att ha allt annat än positiv inverkan i regionen. Kommer revolutionerna att ge utrymme för demokratiska krafter, eller kommer antidemokratiska rörelser som Muslimska brödraskapet att utnyttja situationen? Utifrån Jönssons recension av Per Björklunds bok kan man bara konstatera att det verkar se dystert ut.

Per Björklund: ”Arvet efter Mubarak. Egyptens kamp för frihet”

IDF doesn’t view rocket attacks as real escalation

Per Björklunds bok hos Adlibris

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 DN8 DN9 DN10 DN11 DN12 DN13 DN14 DN15 DN16 DN17 DN18 DN19 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 SvD7 SvD8 SvD9 SvD10 SvD11 SvD12 SvD13 SvD14 SvD15 SvD16 SvD17 SvD18 SvD19 SvD20 SvD21 SvD22 Svt1 Svt2 Svt3 Svt4 Svt4 Svt5 Svt6 Svt7 Svt8 Svt9 GP1 GP2 GP3 HD1 HD2 HD3