Detta skrivs med risk för att Twingly-länkarna ryker. Så har det gått många gånger förut när jag på denna blogg lyft fram fakta.
Nu rapporterar TT att Israel ska bygga några hundra bostäder i Jerusalem – som om det hade varit något konstigt med det. Faktum är att Jerusalems invånare garanterats frihet att utöva sin religion endast då staden varit under israelisk kontroll. År 1948 dödades och fördrevs de judar som bodde i de östra delarna av Jerusalem (något ”Östra Jerusalem” finns inte även om halva Svea rike verkar tro så) och synagogor brändes ner. Inte en enda jude fick bo i de östra delarna av Jerusalem mellan 1948 och 1967.
Jag har förstått att Jerusalem aldrig mera kommer att delas.
Det judiska folket är en del av ursprungsbefolkningen i Mellanöstern. Det har bott judar i länderna i Mellanöstern och Nordafrika under tusentals år. Således borde de ha rätt till en egen stat där (en annan orsak är att regeringarna i de länder de bott i inte har skyddat sina judiska minoriteter utan tillåtit att de förföljts under århundradena). Grundandet av den judiska staten Israel skedde inte ”på bekostnad av det palestinska folket” som man ofta hör. Arabernas rättigheter garanterades när man planerade bildandet av en judisk stat.
Den här bloggen förbiser inte de palestinska arabernas rättigheter och förbiser inte heller det lidande de har gått igenom.
Fred är allting bloggen Fredsprocessen önskar.
Eftersom det judiska folket har rätt till en egen stat i Mellanöstern i egenskap av ursprungsbefolkning så bör de också ha rätt till en egen huvudstad – en hel huvudstad, inte en halv huvudstad.
De antika judiska rikena fanns i det område där Israel idag finns. I detta område föddes den judiska kulturen och därför finns där objekt och minnesmärken som är viktiga för judendomen.
Nu meddelas det att den palestinska myndigheten ämnar ta Israel till rätten för förstörelse av arabisk-islamisk kultur i Jerusalem.
Now that we have joined UNESCO, we will take Israel to court for systematically destroying and forging Arab and Islamic culture in Jerusalem,” said Hatem Abdel Qader, former PA Minister for Jerusalem Affairs. “We are also seeking to file lawsuits against Israel in international courts and bodies for stealing Arab and Islamic antiquities and assaulting Islamic and Christian holy sites.
Abdel Qader told the London-based Al-Quds Al-Arabi newspaper that Israeli renovations of Jerusalem’s Old City walls and excavation work in the vicinity of the Al-Aqsa Mosque were part of an attempt to change the Islamic and Arabic character of the city and steal and destroy antiquities.
– – –
The Palestinians are also planning to ask UNESCO to declare several sites in Jerusalem and the West Bank as international heritage sites belonging to Palestine, not Israel.
PA Minister of Tourism, Khuloud Daibes, confirmed that the Palestinians had plans to file lawsuits against Israel for alleged theft of antiquities.
She said that the PA was now working toward “restoring” stolen antiquities that were allegedly transferred to Israel in violation of international law. The Palestinians are coordinating their moves with the Arab countries and other countries that voted in favor of the membership bid at UNESCO, Daibes added.
Det är viktigt att komma ihåg att den enda gången representanter av alla religioner fritt har kunnat utöva sin religion i Jerusalem är när staden varit under israelisk kontroll.
I al-Fatahs konstitution står det om att ”utplåna den sionistiska kulturella existensen i Palestina”. Hör bör sägas att al-Fatah är den största PLO-medlemmen.
Man kan beskriva konflikten mellan Israel och dess grannar på olika sätt. Ett sätt att beskriva den är att det förekommer aktiva försök från arabiskt-muslimskt håll att strunta i judarnas rättigheter i Mellanöstern. Att försvara judarnas rättigheter i Mellanöstern innebär inte att arabernas/muslimernas rättigheter förbises.
Med denna information förstår man på ett helt annat sätt varför palestiniernas medlemskap i UNESCO är problematiskt.
Det verkar som om kunskaperna på det svensk-judiska området är bristfälliga. Det finns judar (en minoritet i Sverige) som främst ser sin judiskhet som en religiös tillhörighet och lever ett ortodoxt liv. Andra ser sin judiskhet främst som en etnisk tillhörighet och firar de stora högtiderna, kanske tänder ljusen på sabbaten, avstår från fläsk och stannar vid det. Det finns kulturella judar och/eller helt sekulariserade. Det finns alla varianter av dessa och många vandrar hit och dit mellan olika grader av observans under olika stadier av sitt liv. Det finns judar som avskyr sitt etniska ursprung, det finns de som gillar det, är stolta över det, alternativt accepterar det som givet. Vad kan man göra åt sitt ursprung?
Denna judinna är Lisa Abramowicz som är välkänd i Israel-sammanhang i Sverige.
Det verkar inte räcka med att sex miljoner judar dödades i Förintelsen, utan judarna får fortfarande idag stå ut med allt möjligt. Visste du att om man höll en tyst minut för varje Förintelseoffer så skulle man behöva vara tyst i 11 år? Det säger något om denna ofattbara katastrof.
I Israel talar man om the Jewish people – det judiska folket, men om man i Sverige talar om judarna som ett folk kan man få mothugg. Angående detta med judarna som ett folk hänvisar jag till den genetiska forskning som gjorts på området. Forskningen har en hel del intressant att säga.
Det judiska folket är en del av ursprungsbefolkningen i Mellanöstern och således borde de också ha rätt till ett eget land där. Om detta har jag skrivit många gånger på denna blogg. Eftersom judarna har rätt till ett eget land borde de rimligtvis också ha rätt till en egen huvudstad. Problemet är dock att folk har fått för sig att denna stad är delad i två delar, nämligen i en västlig del och en östlig del. Men stämmer detta? Nej!
Före år 1948 var Jerusalem en odelad stad. Den enda gången i historien som staden har varit delad var mellan 1948 och 1967 då den östra halvan av staden var under jordansk ockupation. Videoklippet här nedan belyser detta närmare.
Nu kritiserar FN Israel igen för att det byggs bostäder för israeler (judar) i ”östra Jerusalem”. Är det förbjudet för judar att bygga och bo i ”östra Jerusalem”? Det glöms helt bort att de judar som bodde där före år 1948 antingen dödades eller fördrevs och att synagogor sattes i brand. Självklart är det förbjudet att döda och fördriva människor. Det var så att judarna dödades och fördrevs från ”östra Jerusalem” varpå det är svårt att förstå varför det nu skulle vara förbjudet för judar att bygga och bo där.
Så här står det i en artikel från den 10 januari på Ynetnews:
The 1949-1967 Jordanian occupation of east Jerusalem sustained the Muslim attitude toward Jerusalem. Jordan oppressed Jerusalem’s Christian community, which was reduced from 25,000 in 1949 to 10,000 in 1967. The Hashemites coerced Jerusalem’s church schools to teach the Koran and prevented Christian expansion. Jordan defiled and vandalized over 50 Jewish synagogues, using some as cowsheds, stables or public latrines. Over 75% of the tombstones at the holiest Jewish cemetery, on Mount Olive, were ripped out and used for pavements and public urinals.
Jerusalem was never a capital of any Arab entity. It was not mentioned in the 1964 PLO’s Covenant. However, Jerusalem is highlighted in each synagogue, each Jewish prayer and holiday and during every Jewish wedding and other Jewish rituals. Jerusalem is a pillar of Judaism, but it is not included among the five pillars of Islam. Jerusalem – and its synonym, Zion – are mentioned 821 times in the Bible (”Old Testament”), but not even once in the Koran.
Angående möjligheten att kommentera detta inlägg:
– Kommentarer som innehåller hatiska, osakliga eller generaliserande beskrivningar av muslimer, judar, araber eller någon annan folkgrupp raderas. – Kommentarer som på något sätt låter förstå att Israel borde upphöra att existera raderas också.
– Kommentarer som låter förstå att israelerna ”bör flytta hem dit de kommer ifrån” raderas likaså.
– Även kommentarer som låter förstå att palestinierna bör flytta till Jordanien raderas.
– Kommentarer där Israel jämställs/jämförs med Nazityskland raderas också.
– Även kommentarer där sionismen jämställs/jämförs med nazismen raderas. – Vid upprepade sådana kommentarer avstängs man från bloggen. Vid frågor, tag kontakt. Bloggens e-postadress finns här i sidospalten.
År 1948 invaderade Jordanien östra Jerusalem, brände ner synagogor och slängde ut eller dödade alla som var judar. I november 1947 hade FN rekommenderat att staden Jerusalem skulle vara en internationellt administrerad stad, en stad där både judar och araber kunde bo.
År 1967 erövrade Israel östra Jerusalem i ett försvarskrig. Detta betydde att judar igen efter det kunnat bosätta sig i östra Jerusalem (där det alltså bott judar tidigare), men problemet är att alla judar som nu bygger och bor där kallas bosättare! Och dessutom anser en del att det är olagligt att judar bygger och bor där…
Nu är det ett ramaskri när Israel godkänt att ytterligare bostäder för judar ska byggas i östra Jerusalem. Och TT benämner varje bostad som en bosättning…
Det att judiskt boende och byggande år 1948 abrupt avslutades verkar inte vara ett problem för omvärlden. Däremot är det ett stort problem att judar pånytt bygger och bor i östra Jerusalem.
Nu rapporteras det igen om bosättarbyggande i östra Jerusalem. I detta fall handlar det om Ramat Shlomo i norra Jerusalem.
Låt oss nu vrida klockan tillbaka till tiden före kriget 1948. Hur var det då? Jo, då levde det judar också i det så kallade östra Jerusalem. Vi vet att FN rekommenderade att det palestinska mandatet skulle delas in i en arabisk och en judisk stat. Vi vet också att judarna godkände detta, men att araberna inte gjorde det utan startade ett krig som Israel vann.
I denna rekommendation ingick också ett förslag om att Jerusalem skulle vara under internationell förvaltning. Det bör sägas att då bodde det både araber och judar i staden. Det bör också sägas att Västbanken och östra delen av Jerusalem mellan 1948 och 1967 kontrollerades av Jordanien och under den tiden var det förbjudet för judar att bo i dessa områden eftersom de judar som bodde i dessa områden antingen dödades eller fördrevs under kriget 1948. Detta betyder att om kriget aldrig hade ägt rum, så hade inte denna delning av Jerusalem i öst och väst funnits. Under den tiden då den östra delen av Jerusalem kontrollerades av Jordanien fick inga judar bo där, men om kriget aldrig hade ägt rum så hade judarna kunnat fortsätta bo där. Detta betyder också att det inte skulle ha förekommit någon reglering gällande var en jude eller arab kunde bosätta sig i Jerusalem. Det är skäl att ha detta i åtanke för nu kallas varje jude som bygger och bor i östra Jerusalem för ”bosättare”. Om kriget 1948 inte hade ägt rum hade en jude kunnat bygga och bo var som helst i Jerusalem – likaså en arab – utan att kallas för bosättare.
I media brukar man inte kunna läsa i detalj om vad som byggs i städer runtom i världen, men östra Jerusalem är ett undantag.
I denna blogg har otaliga gånger lyfts fram att det judiska folket är en del av ursprungsbefolkningen i Mellanöstern. Det har bott judar i länderna i Nordafrika och Mellanöstern sedan långt tillbaka i tiden. Eftersom judarna är en del av ursprungsbefolkningen i Mellanöstern och Nordafrika borde det vara rimligt att de också hade rätt till en egen stat där. Araberna verkar ju ha denna samma rätt eftersom de redan har flera stater. Och ja: judarna utgör ett folk. Det har modern genetisk forskning klart och tydligt kunnat påvisa. Således är judarna inte en grupp människor med en gemensam religion.
Eftersom också judarna har rätt till en egen stat i Mellanöstern i egenskap av ursprungsbefolkning bör de också rimligtvis ha rätt till en egen huvudstad där. Araberna har redan flera stater med tillhörande huvudstäder så varför skulle inte judarna ha denna rätt?
Det finns inget beslut som reglerar en judes boende och byggande i Mellanöstern. Det har som sagt bott judar i länderna i Mellanöstern och Nordafrika sedan långt tillbaka i tiden, men dessa judar fördrevs från dessa länder under 1940-, 1950- och 1960-talen. Det handlar om närmare 1 miljon judar sammanlagt. Således har judar också all rätt att bygga och bo i östra Jerusalem.
Nu har det alltså invigts 60 nya hem i östra Jerusalem och TT går ut med rubriker som ”Israelisk talman invigde bosättning”. Är det alltså så att 60 hem utgör en bosättning? Gäller samma sak i t.ex. Stockholm? Hur många bosättningar finns det då i Stockholm?
På TT-språk heter inte hem i östra Jerusalem hem utan bosättarhem.
Ja, det byggs bostäder, hus och byggnader i alla städer runtom i världen – också i Jerusalem! Men när judar bygger i sin egen huvudstad, då rapporteras detta i detalj. 60 hem blir en bosättning och de 60 hemmen kallas bosättarhem…
fredsprocessen 
Senaste kommentarer